Mat-trender

Blue zone diet, de blå matzonerna

Det finns fem blå matzoner i världen där en stor del av befolkningen har längre medellivslängd än resten av världen, 100 år eller äldre. Enligt vetenskapen är formeln för en livslängd 10% gener och 90% livsstil. Därför spelar mat, fysisk aktivitet, socialt nätverk och en känsla av mening i livet in på hur länge man lever. I de blå zonerna lever människorna inte bara ca tio år längre än genomsnittet, utan de lever också bättre under sitt åldrande.

Vad äter man i dom blå zonerna? Kosten består mestadels av färska råvaror, ekologiska grönsaker och frukter, fullkorn och oljeväxter. En fiberrik kost som man dessutom äter i ett långsamt tempo, vilket gör att mättnadskänslan håller längre. Äldre människor går inte heller i pension i de blå zonerna och det är relativt fattiga områden, vilket gör att människor där bara äter sig mätta, inte mer. Det förekommer alltså inget frosseri.

Vilka är jordens fem blå zoner?

Dessa är dieterna som förlänger livet.

Ikaria, Grekland - 97% av befolkningen på den grekiska ön Ikaria är över 70 år gamla. På Ikaria äter man bland annat mycket kikärtor i olika former och vild maskros (kokt som spenat).

Nicoya, Costa Rica - 1 av 250 personer på Nicoyahalvön i Costa Rica blir 100 år gamla. Här äter man mycket ris, bönor och tortillas.

Loma Linda, Kalifornien – I Loma Linda tillhör nästan hälften av befolkningen kyrkan Seventh-day Adventist Church och deras medlemmar lever 7-10 år längre än resten av amerikanerna. De flesta av medlemmarna äter inte kött eller fisk och kosten är inspirerad av Bibeln, så det som äts mest är nötter, långkokt havregryn, fullkornsbröd och sojamjölk.

Sardinien, Italien - Sardinien är en blå zon i Italien och var den första platsen där blåzondieten studerades. Här äter man främst fårost, getmjölk, frukt och grönsaker som äggplantor, zucchini, tomater och bönor.

Okinawa, Japan – I Okinawa i Japan äter man mycket växter, grönsaker och frukter, framförallt sötpotatis och bitter melon "goya". Man äter efter regnbågens färger för att få i sig så många vitaminer och mineraler som möjligt. Endast 1% av dieten består av fisk, och mindre än 1% av magert kött och mejeriprodukter.

Eftersom de blå zonerna är så utspridda i världen och har varierande naturförhållanden kan man inte säga att hälsofördelarna beror på platsen i sig, utan snarare på människornas vanor: en kost baserad på korn, frön och naturligt odlade grönsaker och frukter verkar vara hemligheten till ett långt liv.

Keto kost

Vad händer när man äter keto? Ketogen kost innebär att kolhydratintaget begränsas, vilket gör att dina insulinnivåer sjunker och din kropp börjar använda fett som bränsle. Detta sätter kroppen i ett metabolt tillstånd som kallas ketos, vilket innebär att levern omvandlar fett till små bränslemolekyler som kallas ketoner. Dessa kan sedan hjärnan och andra organ kan använda som energi. Varför keto kost? Ketogen kost kan ha positiva hälsofördelar, som en sänkning av blodsockernivåerna, minska överflödigt kroppsfett, minska hunger, samt förbättra typ 2-diabetes och metabolt syndrom.

Hur äter man keto?

Basera keto måltiderna på kött, fågel, fisk, ägg och andra proteinrika livsmedel. Inkludera mycket gröna blad och icke-stärkelserika grönsaker. Använd fett som olivolja till smaksättning och för att öka på kaloriintaget, om det behövs. Undvik socker och stärkelserik mat som pasta och potatis. Drick vatten, te eller kaffe.

Vegetarisk kost

Att äta vegetariskt innebär att man äter växtbaserat, alltså inte äter kött från djur. Laktovegetarisk mat innehåller även mjölk, yoghurt och smör. Lakto-ovo-vegetarisk mat innehåller mjölk och ägg. Det finns flera hälsofördelar med att äta en vegetarisk kost. Vegetarianer löper till exempel mindre risk att drabbas av högt blodtryck, hjärt- och kärlsjukdomar och vissa cancerformer, enligt Livsmedelsverket. En vegetarian får i sig protein från fullkornsprodukter och baljväxter. Omega 3-fett hittas i rapsolja och valnötter, och järn finns i nötter och gröna bladgrönsaker. 

Vegansk kost

Veganismen och myntandet av termen "vegan" spåras till starten av en brittisk organisation som heter The Vegan Society som startade år 1944. År 1960 bildades American Vegan Society i USA och 1976 bildades Veganföreningen i Sverige.

Att äta veganskt innebär att man endast äter livsmedel från växtriket, det vill säga inte kött, ägg, mejeriprodukter eller honung med mera. Veganism är också en filosofi eller livsstil som innebär att veganer även håller sig borta från animaliska produkter i andra sammanhang, till exempel genom att inte äga läderjackor, duntäcken eller djurtestade produkter. Veganer undviker vanligtvis också platser där djur kan fara illa som på cirkus, i djurparker och på tjurfäktning. Varför vegan? En vegan kan välja att utesluta livsmedel från djurriket av etiska skäl, hälsomässiga skäl eller för att göra ett så litet klimatavtryck som möjligt – eller en mix av dem alla.

Att äta veganskt innebär att man äter mycket baljväxter, fullkornsprodukter, berikade vegetabiliska drycker eller ”gurtar” av exempelvis havre, rapsolja och matfetter gjorda på rapsolja, grönsaker och rotfrukter, nötter och fröer, samt frukt och bär. Idag finns det även många alternativ av veganska hel- och halvfabrikat som färs och biffar gjorda på till exempel soja- eller ärtprotein.

Flexitariansk och pescatariansk kost

Om man är vegan eller vegetarian, men ibland gör undantag för exempelvis fågel eller annat kött kallas det för att vara flexitarian. Om man endast gör undantag för fisk och skaldjur kallas det för att vara pescatarian.