Vinnaren av vår reseskildringstävling är utsedd!

Vinnare av 5 000:- i presentkort är Kerstin och Bertil Svensson från Linköping som åkte med oss till Sydafrika i mars 2010. Läs hela deras reseskildring här.

Vi har slipat vårt Sydafrikaprogram och erbjuder som enda researrangör en rundresa till det bästa av Sydafrika med Mozambique och Swaziland. Vi kallar rundresan Sydafrikas rikedomar. Vi erbjuder också Sydafrikas rikedomar med Victoriafallen i Zimbabwe/Botswana och Sydafrikas rikedomar med Mauritius.

Linköping fredag 5/3-2010

Så, nu har vi lagt sista handen vid packningen, städat och fixat byte till ett tidigare tåg upp till Arlanda så att vi säkert kommer med flyget som tar oss till Johannesburg.

Vi räknar med ett varmt klimat och ser fram mot en spännande resa, förväntningarna är höga, vi hoppas få se "The Big Five" och att vi som lite äldre inte ska tycka resan är för jobbig.

Dag 1 Än så länge har resan gått bra, men nog är man bra trött efter den långa flygresan. Väl framme väntade Apollos guide på oss och vi kunde starta med en rundtur med buss i Pretoria. Vår guide verkar glad, kunnig, påläst och tydlig i vad som gäller. Gruppen verkar också bra och är lämpligt stor, 20 personer. Det ska nog gå bra att hitta vänner. 

Dag 2 Dagens utflykt gick via den natursköna Panoramarutten med fantastiska vyer. Vi stannade vid världens tredje största ravin, Blyde River Canyon. Vid Bourke´s Luck Potholes såg vi hur vattnet nött sig igenom de porösa klipporna. Tänk vad naturen kan åstadkomma, vilket konstverk. Inför lunchen besökte vi Pilgrim´s Rest, en guldgrävarby väl värd ett stopp. Där kunde vi äta typisk sydafrikansk mat till lunch. Min man, Bertil, åt ”diggers stew” serverad i en guldvaskartallrik.

Dag 3 I morse var det tidigt vill jag lova, vi var uppe redan klockan halv fem för att åka till Krugerparken. Gruppen fördelades i två öppna jeepar. Vår safariguide förklarade att djuren är vana vid bilarna och så länge vi är tysta och sitter stilla med armarna innanför bilen bryr de sig inte. Redan från början hade vi turen att träffa på två lejon (en hona och en hane) alldeles vid vägrenen. Hanen var på friarstråt och vi kunde se dem från en och en halv meters håll. Fantastiskt, det pirrade verkligen i kroppen. Senare såg vi en gammal, senig lejonhane med maffig man som spankulerade så sakteligt på vägen. Det är nog bland det vackraste jag sett. Ja, vi hade verkligen turen att få se många djur, allt från lejon till elefanter, giraffer, noshörningar, antiloper, zebror, apor, gnuer, vårtsvin, krokodiler och flodhästar. Jag måste berömma vår safariguide – utan honom hade dagen inte blivit en sådan upplevelse. Han hade förmågan att entusiasmera och att visa på både stora och små djur. En helt otrolig dag.
Dag 4 Klockan halv åtta på morgonen fortsatte vår resa till Swaziland. När vi lämnat Sydafrika besökte vi en kulturby och fick information om kultur och seder i Swaziland. En sång- och dansgrupp uppträdde för oss.

Befolkningen i Swaziland är kända för att vara tillmötesgående och stolta över sina traditioner. Kungen har 14 fruar, han måste gifta sig med en kvinna från vart och ett av de 14 territorierna. Bertil ville inte byta med honom.

Dag 5 Återigen en tidig morgon, väckning klockan sex. Vi serverades en god och riklig frukost innan avfärden. Under turen ut ur Swaziland gjorde vi ett kort stopp vid en bensinmack för att pudra näsan och sträcka på benen. På baksidan låg några hyddor, som man kunde hyra för 100 ZAR per natt. En ung kvinna var så vänlig att hon visade oss hur det såg ut inne i en hydda. Dörren var låg högst 70 centimeter hög skulle jag tro. Man fick krypa för att ta sig in, men väl därinne var det två riktiga sängar. Undrar hur man gör när man vaknar mitt i natten och är kissnödig?! När vi gav kvinnan cirka 20 kronor blev hon jätteglad och sa ”Nu kan jag äta lunch i dag”.

Ännu en gång korsade vi gränsen för att ta oss till Zululand. Under resans gång berättade vår guide för oss om seder och bruk, historia, socialt och kulturellt. I dag fick vi höra om Zulufolket som är kända för att vara viljestarka, krigiska och traditionella. Här har kungen ingen reell makt.

Dag 6 Ännu en gång stod Afrikas djur i fokus. Parken etablerades som ett skyddat område år 1897. Vi åkte som förra gången i öppna jeepar. Jämfört med Krugerparken var området mer komprimerat. Vägarna var mindre och det kändes som att man kom djuren närmare.

Även i dag hade vi turen med oss. Ganska snart fick vi syn på en noshörning och fyra gnuer. Den enorma noshörningen hade bestämt sig för att ta ett ”spa-bad” i sin dypöl. Vi satt länge och väntade och fick lön för mödan när han sakta gled ner i dyn, vi såg verkligen hur han njöt. Det var fler som var sugna på ett litet bad, längre fram såg vi en hel hjord med minst 40 bufflar bada i ett vattenhål. På andra sidan vägen hade de en sten de gick runt och strök sig mot efter dybadet, på så sätt så blev de av med ohyra, smuts och bakterier. När vi var på väg därifrån hamnade vi bakom en giraff och vi fick vänta ett bra tag innan han bestämde sig för att gå in i skogen. Det kändes skönt att det var han som bestämde och inte vi. Vi träffade också på en stor hjord med elefanter. Hanen var brunstig och vaktade sina honor, så vi tog det lugnt innan vi kunde passera vägen. Det var riktigt spännande att sitta så nära dessa stora djur – vilket äventyr.

På kvällen var det grillkväll med uppträdande av personalen. Vilken härlig kväll, skön stämning, god mat och ett trevligt gäng.
Dag 7 Under bussresan till Durban fick vi höra om Sydafrikas historia. Det var väldigt intressant, alla lyssnade andäktigt. Jag tror det är en vetgirig grupp. I Durban besökte vi ett stort akvarium som var uppbyggt inuti ett stort lastfartyg. Här var det en smart design, ett akvarium såg ut som en styrhytt som låg upp och ner, en annan var uppbyggt kring en skattkista.

Vårt flyg till Port Elisabeth var tyvärr tre timmar försenat och rejält överbokat. Det rådde länge tvivel om vi alla skulle komma till Port Elisabeth samtidigt. Tack vare guidens enträgna arbete så lyckades hon få med alla utom tre personer, som fick ta ett annat plan. Vi landade trots allt ungefär samtidigt så allt löste sig till det bästa.

Dag 8 Vi började med att besöka ett barnhem där barnen har HIV/AIDS eller föräldrar som har det eller redan avlidit. The House of Resurrection Haven, drivs med hjälp av donationer. Under resan dit berättade guiden om de enorma problem som finns med HIV/AIDS i Afrika. På barnhemmet fick vi höra hur de arbetar och de mest hjärtslitande berättelser om olika barn. De arbetar nu också för att få ihop pengar, så att de äldre barnen kan gå i skola eller börja arbeta och ändå bo kvar. Barnen lekte och stojade som alla andra barn och vi gick runt och pratade och lekte lite med dem. Spontant kände vi att det här är ett hjälpprojekt som vi gärna skickar pengar till.

Dag 9 På vägen mot Kapstaden åkte vi utmed den vackra ”The Garden Route”. Storms River Bridge, blev det första stoppet. Tsitsikammas nationalpark täcker både land och vatten. Vi tog oss ut på träbelagda stigar och trappor, högt upp på klipporna med otroligt vacker utsikt ner mot kusten.

På eftermiddagen tog vi oss vidare mot Wilderness. Vi passerade insjöar, skogar och stränder. På kvällen blev det en spontant arrangerad middag på ett nyöppnat grannhotell. De hade inte resurser att klara av ett så stort gäng så vi fick vänta över en timme innan maten serverades. Men det blev ändå den roligaste kvällen hittills. Det var länge sedan jag skrattade så mycket. Historier och bevingade ord; Herrarnas toalettbesök blev Prostataklubbens sammanträde, damernas blev Pink Ladies. En deltagare presenterade Salamanderdansen, en syn för gudar. Personalen undrade nog vad vi höll på med, men glada var vi.

Dagens första besök var Cango Caves, ett stort nätverk av droppstensgrottor som är mer än en miljard gamla. De ligger i en utlöpare av bergskedjan Swartsberg. Upplösta mineraler har kristalliserats till att forma stalaktiter och stalagmiter som Cleopatras nål (9 meter hög) och ”fruset vattenfall” några av de mest dramatiska droppstensformationerna.

Det torra heta klimatet i Oudtshoorn, lämpar sig väl för strutsuppfödning. Här fick vi höra att strutsar varken har tänder eller kräva, därför har de utvecklat vanan att äta sten som hjälper dem att mala och smälta födan. Vi fick också höra berättelsen om uppfödaren som blivit bestulen på tvätt från torklinan. Han kunde inte förstå vem som stal den, tills en struts dog och den skyldige avslöjades. Här fick man också chansen att rida struts – självklart gjorde jag det. Det var som värsta rodeon med risk for att bli avkastad vilken sekund som helst. Tänk att jag fick vänta i 68 år innan jag fick prova detta, en häftig upplevelse.

Dag 11 Efter en tidig morgon blev det en lång bussfärd. Men det gick förvånansvärt bra. Flera korta stopp för att pudra näsan, den omväxlande och vackra naturen och berättelsen om Nelson Mandela, hans liv och gärning förnöjde resan. Det var viktigt med sådana inslag, inte bara se utan även försöka förstå.

Dag 12 I dag besökte vi ännu en vacker stad, Stellenbosch, som ligger mitt i vindistriktet. Staden är Sydafrikas näst äldsta och är en stor utbildningsort. Dagens höjdpunkt var besöket på en vingård i området. Först vandrade vi bland vinrankorna och testade smaken på olika druvor. Därefter fick vi en genomgång om vinproduktionen. Det hela avslutades med en vinprovning, mycket lärorikt och gott.
Dag 13 När man kommer till dag 13 på resan skulle man kunna tro att vi nu upplevt det mesta. Men den här dagen var en av de mest fantastiska och innehållsrika. Det började med en båttur till en sälkoloni med flera hundra sälar vid en klippö. Det var jättekul att se dem i deras rätta natur. Därefter åkte vi vidare till Godahoppsudden och Cape Point där vi naturligtvis kämpade oss upp till fyrtornet i värmen. Lön for mödan fick vi när vi såg den otroligt vackra utsikten.

Efter lunchen åkte vi till en vik med Sydafrikanska pingviner på stranden bland buskarna. Tyvärr blåste det så sanden yrde upp i ögonen, som en sandblästring av ansiktet. Men pingvinerna var fina att se på.

Vi avslutade utflykterna med en tur med kabelvagn upp till Table Mountain. Där var det en fantastisk utsikt över hela Kapstaden vill jag lova. Vi hade tur med vädret för det var helt klart, inte ens en liten sky var i sikte.

Dag 14 I dag var det fria aktiviteter. Vi kopplade av med en strandpromenad och lite shopping. På kvällen hade vi en avskedsmiddag i hotellets roterande restaurang på tjugonde våningen. Vilken upplevelse det var med solnedgången över havet och Kapstaden i nattljus. Lite vemodigt med sista kvällen med gänget men mycket trevligt. Dessutom god mat och gott vin, som under hela resan.
Dag 15 I dag tog vi farväl av våra vänner, vi är nu bara sex resenärer kvar i gruppen, det kändes lite vemodigt faktiskt.

Vi försökte besöka fotbollsstadion på eftermiddagen men den var stängd. Utanför stadion stod ett 40-tal bussar parkerade. Senare fick vi veta att en stormrik man hade abonnerat stadion. Han hade bjudit in 50 000 präster för att välsigna stadion och fotbolls VM. Därefter tog vi en långpromenad, ju längre vi gick ökade vår otrygghet. Affärerna hade gallergrindar som de öppnade inifrån. Det var säkert för att minska risken för att bli rånad. Vi hade sett ut en väska som vi bestämt att vi skulle köpa på tillbakavägen. När vi kom dit stod två beväpnade poliser vid dörren. Vi fick inte komma in, affären hade blivit utsatt för rånförsök. Affärsinnehavaren kände dock igen oss och kom ut med väskan. Vi fullföljde helt enkelt affären ute på gatan.

Dag 16 Under förmiddagen tog vi en långpromenad till den muslimska stadsdelen Bo-Kaap. Där bor ättlingar till de slavar som holländarna tog hit från fjärran östern. Stadsdelen är känd för sina färgglada hus. Vägen dit längst med Table Mountains nederkant var fantastiskt vacker. Där fanns många stora fina hus med en otrolig utsikt över staden och havet. Kontrasterna mellan fattig och rik var stor.

Dag 17 På morgonen tog vi oss till fotbollsstadion, stadion var full men vi lyckades ändå komma in för att ta kort. Vid lunchtid tog vi en take-awaylunch på en parkbänk vid strandpromenaden. Där pågick en filminspelning, så vi fick både mat och skådespel. Den kvinnliga skådespelaren kom fram till oss och började pratade, hon såg att vi var turister, och ville veta vad vi tyckte om Sydafrika. Hon var mycket trevlig och gav oss en flaska vatten som hon plockade upp ur handväskan. Oj, vad många omtagningar som togs och vilken stor stab som behövdes.

Resten av tiden innan avfärd satt vi på hotellet och diskuterade våra intryck av resan. Alla sex var eniga om att allt varit fantastiskt bra. Bertil sa att en bättre 70-årspresent kunde han inte få. Upplevelser är så mycket mera värd än prylar.

Dag 18 Nu har vi kommit hem och väl här hemma har vi sorterat minnen och bilder från denna fantastiska resa med otroliga upplevelser av natur och djur. Jag tänker på när vi kom så nära lejonhanen, den stora elefanthjorden som vi hamnade i och inte att förglömma den lilla skalbaggen som rullade sin dyngboll över vägen.

Vi har också haft otroligt bra reseledare, mycket mångsidiga, kunniga och med glimten i ögat. Och vilken härlig grupp vi rest runt med! Alla i gruppen har rest mycket och hade massor att berätta. Ja, det är många minnen att tänka på i slaskvädret här hemma. Jag är övertygad om att vi kommer att prova på en rundresa fler gånger. I juni ska vi ha en återträff med de vi umgicks mest med. Vi ska träffas och summera våra intryck, det ser vi mycket fram emot!
Kerstin och Bertil